Eftersom det tydligen är uppenbart för de flesta vid det här laget, så är det väl lika gott att jag offentliggör det hela. Kommer ut, erkänner, helt enkelt. -Okej då, jag är cyklist!
För den eventuelle läsaren av denna blogg kanske inte detta kommer som någon överraskning. Inte heller min familj eller mina vänner kommer att höja på ögonbrynen inför detta faktum.
Nej, det är mig själv jag kommer ut inför. Visserligen har jag misstänkt länge att jag är cyklist. Rätt många tecken tyder på det nämligen. En racercykel på övervåningen, cykelskor i hallen och en cykelhjälm på hatthyllan. Vidare finns det ett antal cykelflaskor, en avdankad sadel, några märkliga specialverktyg, en pump som inte går att använda till vanliga cykelventiler, fullt med cykeltidningar i hyllan på kontoret, dvd-filmer om cykling... Mmm, ganska uppenbart att vi har att göra med en cyklist. Och då har jag inte nämnt nånting om vare sig cykellitteratur på engelska, böcker om pulsträning eller armvärmare...
Men jag kan sluta när jag vill! Just det, sådan är jag. Lika snabbt som jag kan dra igång nånting och vara väldigt hängiven, så kan jag avsluta det helt utan krusiduller. Som om det aldrig hade hänt. Nästan så, i alla fall. Det är i det perspektivet man ska se, och förstå, mitt erkännande av min läggning; -Jag är cyklist, har alltid varit och kommer sannolikt fortsätta att vara det under överskådlig tid framöver.
Och när väl innebörden av detta faktum stod klart för mig, så var det inte så svårt att gå från ord till handling. Så numera är jag medlem i Örebrocyklisterna! Kläderna kommer någon gång efter nyår... Å hade det inte varit för Idol-Lenas försynta fråga i ett meddelande på ck.se:"Hej Tompa! Kommer du bli medlem i Örebrocykliserna nu när du börjat trampa så mycket?" så hade jag nog forfarande bara varit en cykelnörd. Nu är jag cyklist! Bara så att jag vet...
Inlägg
