Högre kadens

Ett av de vanligaste "felen" hos oss hobbycyklister, är att man trampar med för låg kadens. Dels utsätter man knäna för onödigt stora påfrestningar, dels är det oekonomiskt ur energisynpunkt att mala på för tunga växlar.
När jag började cykla igen i våras, så fick även jag det goda rådet att köra på så lätta växlar som möjligt. Och det gjorde jag naturligtvis. Tyckte jag. Men utan kadensmätare är det svårt att ha riktig koll.
Efterträdaren till den gamla, borttappade, Sigma-datorn från Clas Ohlsson blev därför en Cateye Astrale 8, med kadensmätare. Eftersom den dessutom mäter hastigheten på bakhjulet så är den ju det perfekta tillbehöret för en sådan som jag, som tänker ägna ganska många timmar i höst och vinter åt trainerträning.
Det slog mig häromdagen att min naturliga kadens, om man kan säga så, var mycket lägre än vad jag trodde. Runt 70, inte mer än så. Därför blev gårdagens träningsuppgift att köra ett 60-minpass med 80 i snittkadens. Inledningsvis så kändes det som om det var ett himla trampande, men efter en kvart ungefär så hade benen vant sig vid den högre snurren. Då gick det relativt enkelt att köra på tyngre och tyngre växlar. Med bibehållen kadens och utan att pulsen slog över på rött. Visst, på slutet kändes det, men då var det ju bara att växla ner...

Nästa pass kommer att bli likadant som det förra, men jag ökar till 85. Sedan håller jag mig där ett tag. En intressant iakttagelse från idag är bristen på träningsvärk. Brukar alltid känna av benen lite grand dagen efter. Men inte idag... detta trots att jag även körde ett pass "skogshuggning" på nya tomten ett par timmar. Fast det äventyret känner jag av i armarna istället. Men vad gör det? De flesta jag känner brukar få ont i ryggen, efter ett pass med motorsågen... I det här fallet känner jag mig alltså rätt nöjd med att inte vara helt normal!