Två böcker

Jag gillar att läsa. Oavsett vad, egentligen. Under mina fladdrande ögon har passerat texter från såväl telefonkataloger som flingpaket och fraktsedlar. Innehållsförteckningar och bruksanvisningar likaså. Jag skulle aldrig komma på tanken att sätta upp en lapp på min brevlåda om att reklam undanbedes. Tvärtom. Skulle jag sätta upp ett budskap till brevbäraren skulle det stå: Ingen censur tack, i med rubbet! Jag menar, det kan ju vara något intressant bland köttfärsannonser och lågpriserbjudanden.

Följdaktligen är det väl knappast förvånande att mitt återupptagna cykelintresse även kompletteras med ett jagande efter god cykellitteratur. Dit hör naturligtvis specialtidningar och broschyrer. När de mest uppenbara källorna är utforskade kan man fortsätta med träningslitteratur och självklart bruksanvisningar. Det mesta från kedjbrytare till pulsklockor levereras med någon form av trycksak som man oftast kan läsa under några minuter innan nattlampan släcks.
Internet är ju en självklar, och snudd på outsinlig, glädjekälla för den läshungrige.
Och det var just tack vare Internet som jag kom i kontakt med författaren Dave Shields böcker om den fiktive proffscyklisten Ben Barnes. Två böcker (hittills) har det blivit. The Race och The Tour. Ingen av dem är översatt till svenska.
I The Race får vi följa Ben Barnes när han tar sig an en av de mest sägenomsusade etapperna i Tour de France; serpentinvägen upp till Alpe d'Huez. Samtidigt som vår hjälte klättrar allt högre få vi genom tillbakablickar följa i stort sett hela hans karriär. Från uppväxten i ingenstans i Utah, till proffscirkusens tjuv och rackarspel. Att Ben Barnes är en slags Rikard Rättrådig, utan fläck och skrynkla (trots en hemsk historisk plump i protokollet) står klart ganska snart. Hela historien balanserar på pekoralets brant, men klarar sig som genom ett under att ramla ner i moraldiket. Och det som räddar det hela är väl helt enkelt Dave Shields förmåga att beskriva själva cyklingen. Skit samma om ramhandlingen är trovärdig eller ej, man sitter ju baske mig på en cykel på väg uppför en alptopp mellan tiodubbla led av galna cykelfanatiker till åskådare.
Om man i likhet med självaste George Hincapie har svårt att lägga boken ifrån sig, så blir man ganska snart varse att den inte räcker så länge. Då var det ju tur att författaren lät sig bevekas av sina läsare till att skriva en fortsättning; The Tour.
Den tar vid exakt där den första boken slutar. Men intrigen får en ny ingrediens. Plötsligt så känns historien väldigt aktuell. Även i The Tour cyklar vi med på ett antal etapper i ur och skur. För den som har följt touren via teve, så är det inga problem att visualisera det som bokstäver och skiljetecken målar upp på sidorna. Fler sidor och mindre teckenstorlek den här gången gör att boken räcker längre. Och även om historien har vissa drag av pojkbok och amerikansk teve-serie så lev i alla fall jag sittandes med den under ganska långa stunder i sträck. Man vill ju veta hur det går...
Dave Shields har sannerligen läst på innan han började skriva. Och det är ju inte direkt någon hemlighet att han är en hängiven cyklist själv. Han har bra koll på såväl cyklisternas vedermödor, deras utrustning och diverse olika arrangemang runt själva tävlandet. Mycket av det han skriver om verkar i alla fall trovärdigt. Som läsare får man veta varför fasta langningsstationer ligger där de ligger, vad armvärmare är och vart de tomma vattenflaskorna tar vägen när cyklisterna kastar dem åt sidan. Så trots att jag tycker att vissa delar av historien är både osannolik och väldigt tillrättalagd, så köper jag helheten. Det är kort sagt rejält underhållande att följa Ben Barnes och hans stallkamrater i Team Banque Fédérale när de tillsammans kämpar sig fram på de franska vägarna. Och även i de mörka skrymslena i maktens korridorer...