Back on track

Efter närapå fyra veckors uppehåll från cyklingen, så var det så dags igen. SMHI hotade med regn och rusk men vid halv elva såg det faktiskt riktigt skapligt ut. Visserligen kyligt, bara c:a 12 grader, men himlen var rätt ljus och vinden verkade inte så farlig. Det var inte utan att jag funderade över hur det skulle kännas att pysa iväg på hojen igen. Och tre veckors semester i Italien borde väl ha satt sina spår. I alla fall ett tydligt extrakilo på vågen kunde noteras, men samtidigt hade vi ända varit rätt så aktiva. Skulle tro att vi i alla fall promenerade en 7-8 km per dag i snitt... Det blir ju lätt så när man inte har något eget fordon med sig. Och vi tågluffade ju... Döm om min förvåning när jag trampade iväg och det kändes nästan precis som innan semestern... Jag minns ju min tid som "löpare"... efter två veckors inaktivitet var det ju som att börja om från noll igen. Då är ju cyklingen mycket mer sympatisk. Visst, min snittfart över denna 30 km runda var "bara" 28 km/h, men det tror jag att jag till viss del kan skylla det blåsiga vädret på.

När jag styrde västerut på 52:an så var vinden sydlig. Den ökade på märkbart redan efter några kilometer. I Odensbacken var flaggorna helt utsträckta från sina stänger utanför ICA. Det blev med andra ord en angenäm resa till St Mellösa. Behaglig puls och runt 34-35 km/h på datorn. Från Mellösa och bort mot avtagsvägen till Åsbyviken är asfalten riktigt ojämn och trist att köra på, så jag tror inte jag ska göra det något mer i fortsättingen. I alla fall inte från det här hållet.
Vinden fortsatte att öka i styrka samtidigt som den vred mer och mer mot öster, vilket i sin tur betydde rak motvind under hela hemfärden.

Men skönt ändå att vara igång igen! Bilden härovanför är för övrigt en oljemålning som jag fotograferade av en morgon när vi tog en frukostfika i Lucca... eller om det var i Viareggio? Kan även ha varit i Pisa för den delen.
Ciao!