Nånting har hänt!

Är det någon som har läst boken "Nånting har hänt" av Joseph Heller? Jag började läsa den under en semesterresa 1992, men har ännu inte kommit igenom den. Jag gör ett försök vart femte år ungefär. Anledningen till att det tar stopp hela tiden, är att det inte händer någonting i den. Absolut ingenting.
Analogt med detta överväger jag nu på fullt allvar att skriva en roman på cirka 350 sidor. En roman som helt och hållet skulle handla om de senaste två rundorna på CX:en.

Ingenting har nämligen hänt! Jämför man detta med de polisjakter och diverse galningar jag varit utsatt för under de senaste månadernas rundor, så känns det nästan lite märkligt.
Fast samtidigt helt ok för mig!

Det mest spännande är väl att mörkersäsongen nu är här på riktigt. Måndagskvällen runda kördes på becksvarta grusvägar under en stundtals gnistrande stjärnhimmel. Kvällens sväng påbörjades lite tidigare men innan jag var hemma var det bleka skenet från min ganska enkla framlampa det enda ljus som fanns tillhands.

Cykeln (en Genesis DayOne, Single Speed) känns kanon, såväl på asfalt som på grus. Rapp och kvickstyrd men samtidigt komfortabel och stadig. Att en enpetare har vissa begränsningar, behöver man ju inte vara raketforskare för att räkna ut, men den har ju också några riktiga fördelar också.

Förutom de rent uppenbara i form av färre delar och mindre uppehåll, så finns det en som jag inte var beredd på. Nämligen den, att de gamla välkända vägarna blir som nya. Backar och motlut blir både längre, brantare och inte minst segare, tack vare det faktum att det inte finns några lägre växlar att ta till.

Nu är det ju inte direkt några alper att ta sig över här i Närke, men ändå...  Det känns verkligen som att jag fått tag i den ultimata vintercykeln och förhoppningsvis ska vi kunna få många totalt händelselösa rundor under de kommande månaderna!