måndag 12 maj 2008

Hjälmaren runt

Nu kan man alltså lägga Hjälmaren runt 2008, till handlingarna. När jag köpte min racer för ett drygt år sedan var det just detta loppet som var mitt huvudsakliga mål. Sedan skulle jag se mig om efter ett nytt.
I skrivande stund är jag glad för att jag ganska tidigt under cykelsäsongen 2007 bestämde mig för att ha två mål inför 2008. Både Hjälmaren och Vättern. Sedan finns ju TdÖ (tour de Östernärke) att ta itu med under sensommaren.

Hjälmaren runt var en riktigt positiv upplevelse. Så här skrev jag i en kommentar på Huklens blogg på ck.se: Det var verkligen en fantastisk cykeldag. Dessutom min debut i sådana här sammanhang (om man bortser från Mjörn runt 1980). Jag har aldrig tidigare cyklat så långt på en dag, någonsin... dessutom har jag aldrig varit i närheten av den snitthastighet vi körde på idag. Mitt "magic moment" var nog när CK Ceres snälltåg kom ångandes strax öster om Arboga, på vägen mot Västermo. För en bråkdels sekund anade jag hur de skulle försvinna bort i fjärran, innan jag plötsligt märkte att jag hade kraft i benen tillräckligt för att hänga på sista rulle... Den resan fram till Hjälmarsund kommer jag sent att glömma.
Måste också passa på att lyfta på hjälmen för Kumlagänget. Det var en ren fröjd att få dela ert sällskap idag!

Som sagt, en väldigt positiv upplevelse. Jag hade ju mina funderingar innan start över hur långt 150 km egentligen är. Vidare funderade jag rätt mycket på hur jag skulle klara värmen. Visserligen gillar jag när det är varmt, men man vet ju aldrig. Hade jag tankat tillräckligt med vätska innan? Var kroppens celler fyllda med energi och näring tillräckligt? Var jag pigg nog?
Svaret på alla tre frågorna visade sig vara JA!
Det enda som egentligen inte var helt på topp, var min vänstra axel. Hade känt av en stickande smärta från axeln och upp mot nacken, under de sista förberedande rundorna i Kalmar.
Var på besök hos min massör, kvällen före loppet och han kunde bara konstatera att det var stelt och spänt. Han gjorde vad han kunde men på slutet av loppet hade jag riktigt ont.
Nu ikväll, måndag, var jag ute på en lite "skakaloss-runda" på 58 km. Efter halva sträckan kändes det som om hela axeln hade låst sig. När jag kom hem gjorde det riktigt ont, typ 1000 nålar, så fort jag vred på huvudet.
Efter en varm dusch smorde jag in området med en rejäl laddning Tiger-balsam. Hoppas att det hjälper. Just nu känns det skönt i alla fall...

Är sugen på en lite längre runda i morgon, men om det värker det minsta, så struntar jag i det. Jag vill ju inte riskera något, en månad innan Vättern...




Inga kommentarer: